One week later

Idag är det en vecka sedan jag opererade mig. Klädde på mig helt själv idag och fixade frukost. Har gått ner ett halvt kg också, trots att jag fick cravings igår och smällde i mig en McFeastmeny på drive in på väg hem från Stockholm. Igår kväll när jag skulle gå och lägga mig ville jag prova att sova på rygg. Har ju sovit i princip sittande ställning ända sen jag kom hem från kliniken. Det gick bra de första timmarna men sen efter drygt två timmar, klockan två på natten, vaknade jag av att det spännde och drog alldeles för mycket i brösten. Så det var bara att ordna med kuddar bakom ryggen och sova halvsittandes igen. Det kändes faktiskt som en befrielse att sova på det sättet, för jag kan ta mig upp själv då på morgonen. Skulle jag ligga på rygg gör det fortfarande för ont att trycka ifrån med armarna för att ta sig upp. Ibland glömmer jag bort hur mycket man använder armar och bröstmuskler i vardagslivet, men den här veckan har jag blivit ordentligt påmind. Nu när jag inte har så mycket kirurgtejp kan jag känna stygnen och dom ömmar fortfarande. Rätt obehagligt så jag försöker att inte vara där och pilla så mycket. Idag ska jag på seminarie men jag ska prova på att åka bussen dit. Måste dock be busschauffören att vänta med att åka tills jag satt mig. Dom kan ju rivstarta så fort dörrarna stängts och det kan göra fruktansvärt ont om jag måste hålla i mig för att inte ramla. Igår behövde jag bara ta två Citodontabletter. Jämför man den lilla mängden med vad jag åt för några dagar sedan (åtta tabletter om dagen) vill jag verkligen påstå att jag är på bättringsväg. Nu är det två veckor kvar med sportbh dygnet runt. Ska bli så skönt att få sova utan den.